måndag 30 mars 2009

Även om vi gick en kort bit så tror jag att vi någonstans på vägen, såg en glimt av evigheten...

VI ÄR BÅDA VATTEN
Jag tror att våra fyra ensamma hjul
jobbade för mer
än att bara trotsa vinden
som blåste oss i fel riktning
inatt, vid det stora blå.

Jag tror,
att vi tillsammans insåg,
att det vi stundtals stod bredvid,
var någon slags tidlös glädje.
En glädje som inte handlar om leende
och bekymmerslösa tider,
utan om själva centrum av Liv.

Där vi gick till fots,
tror jag att vi kan ha sett en glimt
av Evigheten.
Jag tror att vi två ihop,
kan inse mer därtill,
fler tidlösa riken,
fler eviga känslor,
än våra medfödda fingrar
kan rada upp
framför våra medfödda ögon.

Och även om vi gick en kort bit
så tror jag att vi någonstans på vägen,
såg en glimt av evigheten...

Vi båda är vatten

-Gustav S. Carlsson
23:50
30/3-09
Någon-stans-i-Djupadalsparken

2 kommentarer:

  1. Jag hittar inga ord. Du är ett geni utan dess like. Tänk vad länge jag kan leva på dessa ord.

    Tack, Gustav. Det är allt jag vill säga. Ett stort jävla tack för att du visar mig vägar jag aldrig trodde fanns.

    SvaraRadera
  2. haha jag måste ju dock säga att jag är överraskad över denna fina gest i form av vackra ord du öser över mig! genialitet är dock inget man utvecklar i denna ålder, jag tackar dock för utlägget! och vad de gäller vägarna du pratar om, så finner vi dem bäst tillsammans, inte på egen hand.

    SvaraRadera